Väntar fortfarande på att få fara till staden. Tar Frida med mig! För imorn så smäller det! (Okej jag börjar bli lite taggad nu i alla fall... men bara lite.)

Du vet ju hur man gör det bäst.

Ska nog ta och steka mig en hampis till frukost. Jappjapp. Låter som en fiinfin idé om ni frågar mig! Sen ska jag fortsätta glo lotr och kanske börja packa lite också. Åker till staden antingen ikväll eller imorgon.
Nej, magen kurrar!

Vi hörs.

En god vän gör alltid en på bättre humör. Frida och jag har suttit och snackat skit i nån timme, och genast kändes allt bättre.

Är inte jättetaggad inför fredagen, men klart jag vill ut, det är ju nyår. Då ska jag bara skita i precis allt för en kväll.

Nu ska jag slå igång 2:a filmen av lotr tänkte jag mig. Har nött hela första extented version idag + extramaterial. Ja, jag är en nörd. Godnatt.

Gick från ett bra humör till ett grymt jävla dåligt humör. Kommer bilder och sånt från resan imorn istället. Godnatt.

Snacka om vuxen man börjar känna sig när man måste ha en mapp för alla tusen olika bankpapper, bankkoder osv. När man har Visakort och internetdosa och när man börjar logga in på banken när man sitter vid datorn. Haha. Och jag undrar hur jag ska lyckas få in alla olika koder i skallen ens.
Vuxenpoäng ftw!

Nu ska mor min betala räkningar som alla vuxna gör, det slipper jag ännu i alla fall... haha. Hon måste ta min dator eftersom datorn härhemma har gett upp. Igen. Inget mera ovanligt direkt.
Såå jag ska väl bänka mig framför någon vhs-film eller tv:n antar jag. De är de alternativen jag har typ. Eller nej nu kom jag på det... ska sätta mig på mitt rum med musik i öronen och teckna lite... det var längesen.

Vi hörs.

Och den får duga än så länge, fast den inte ville samarbeta riktigt som jag tyckte.
Menmen, fixar bättre på den sen när jag ids!

Sitter och tråkar sönder, ungefär. Har inte direkt något vettigt att skriva om heller, skriver bara för att jag inte har något bättre för mig. Var är världen egentligen påväg förresten? Jag känner inte dig, men det är hemskt vad som hänt... vila i frid Anneli Gustafsson. Livet är inte rättvist.

Ska fixa ihop en bättre imorn. Om den här sidan vill samarbeta så att säga. Nu ska jag röra mig mot mitt rum och glo på Harry Potter tänkte jag mig. Blir säkert jättebra. Godnatt!

Man har som vanligt lyckats vända dygnet åt skogen såhär på lovet. Men det gör inget. Är mer en kvällsmänniska hur som helst.  Idag är det 6 år sen tsunamikatastrofen i Thailand hände också.

Mamma och pappa sitter och kollar på ett program om det nu. Usch så hemskt... ska nog kolla programmet jag med nu. Så vi får ta och höras!

---

Hade en trevlig kväll igår med folket. Det blev några öl, sällskapsspel och djupa diskussioner! Härligt helt enkelt! Och i BYN! Det är så det ska vara.

Just nu väntar jag på att mamma ska steka klart plättarna, sviinhungrig. Efter det ska jag väl bara glo film och göra ingenting resten av dagen. Less på att det är så kallt ute, man får som ingen lust att gå utanför dörren överhuvudtaget.

Var väl det jag hade att säga. Vi hörs!

Jag tycker inte om clowner och jag tycker verkligen inte om spindlar. Usch. Jag är rädd för att bli instängd på små utrymmen utan fönster (Vilket redan hänt, hiss + 13 pers, VÄLDIGT kul!)

Jag är rädd för att förlora någon som står mig väldigt nära. För för första gången så vet jag hur det känns. Personen är ju inte död menar jag... men borta. Har försvunnit mer än en person genom åren, men det har man bara lärt sig vilka som är äkta och inte. Det här var äkta, och jag valde inte att gå min väg.

Så nu är jag rädd för att släppa människor in på livet igen. Jag är rädd för att öppna mig för någon så som jag gjort. Jag rädd för att bli sårad, för det har jag redan blivit för mycket. Jag är rädd för att få mitt hjärta krossat igen.

Det är väl mina rädslor antar jag.

Blir att ta några kalla tillsammans med några härliga människor här i byn ikväll. Kan nog inte bli mycket bättre! Så nu ska jag leta upp min handväska, lite pengar, invänta Frida och så ska vi röra oss utåt! Vi hörs!

 

En första... vet inte riktigt vad jag ska skriva här direkt. En första dag på gymnasiet kanske? Haha, var det första som kom upp i skallen, så vi kör på det då. Den dagen var man nervös allt. Det kändes som att alla kollade på en och man ville helst bara försvinna någonstans. (och jag tror nästan alla faktiskt kollade på en också, jag menar det gjorde ju vi när ettorna efter oss började, haha!)

Jag började Op1, och jag kände att jag inte riktigt hörde hemma där nästan direkt. Eller ja, kanske 2:a dagen. Så då beslutade jag mig för att byta till Bf1 istället. Rätt val. Direkt man klev in genom klassrumsdörren var det en helt annan känsla. Det var som en slags gemenskap därinne, fast vi inte kände varann, och så kände man inte på det andra programmet.

Kom genast överens med klassen bra, och nu är man lite halvdeppig för att de tre åren bara verkar flugit iväg och snart är över istället! Haha.

Varför är alla de här sakerna så deprimerande? Ajja, vad som får mig att gråta... när jag saknar någon som inte finns här på jorden mer. Och bråk. Jag hatar bråk. Då kan jag bli så arg så jag börjar gråta istället.

Men först och främst, något som får mig att gråta är människor som sviker. Någon som man litade på och förväntade sig mer av. Tänk så fel man kan ha. Och det gör äckligt jävla ont ska jag säga.

Så det så.

SATAN vad min tatuering kliar nu alltså! aaaahhhhh blir galen snart! Men det är ju sånt man får ta, right? Salvatuben lär ju gå åt fort om det fortsätter såhär. Måste be mamma köpa en till åt mig.

Nästa vecka bär det troligast av till finko också. Roadtrip! Love it! Och nu är mina oth-avsnitt klara för att ses så ska ta och kolla de tre sista jag har kvar av säsong fyra nu. Ja jag är beroende, vaddådå?

Hanna:

"Känns fortfarande inte som julafton btw"

Malin

"Nope, fick en gnu"

Hanna

"Gnu?"

Haha fyfan vad det gjorde min dag alltså! Ni vet de där "pratbubble-konversationerna" som följer med nya Sony Ericssons? Jag brukar ibland råka skicka iväg sms:et med dem innan jag skrivit klart, och ja... ibland blir det bara väldigt fel! Bra att man kan skratta åt sig själv i alla fall! xD

Det har varit en jättemysig dag, sådär som julafton brukar vara. Min julkänsla kom väl en aning hrä efter vi öppnat julklapparna. Men ja... på något sätt så, känns ändå ingenting bra alls...

Kom just hem från Emma, har suttit och diskuterat om lite allt möjligt. Sen kommer Frida förbi på lite uppesittarkväll såhär kvällen innan också ♥ känner att jag behöver lite vänner just nu.

Kan inte släppa vissa tankar och funderingar. Undra om jag någonsin kommer göra det? Tror inte. Jävla bajs också.
Och eftersom min syrra vägrar komma hem så får jag väl ta och klä julgranen ensam nu också. Det är väl det jag ska göra nu då.

Vi hörs.

Försöker få julkänsla. Fast det går sådär. Hade helst bara hoppat över den tack. Bara ligga i sängen hela dagen istället låter mycket finare. Men nejnej, här ska det firas.

Skulle behöva en sån där minnesraderare känner jag, så man hade sluppit allt tänkande på det som var. Och alla äckliga minnen. Eller nu ska vi inte överdriva, för bättre minnen kan jag inte få, men om det är såhär det ska kännas utav dem så hade jag nog hellre klarat mig utan...

Nu ska jag ta tag i rummet, och skicka ett sms till en kär vän och höra vad som är på tok. Vi hörs.

Aa juste, Hanna tog ju en bild igår när jag tatuerade mig! Fast hon är lite dålig på det där med att fota så den blev rätt suddig men det funkar :3

Mina vänner, min familj. Att veta att om alla andra klarar det så klarar jag det med. Det får mig att må bättre. ♥

---

Och när jag ändå skriver tänkte jag ta och berätta lite mer om min tatuering:

Många verkar tro att jag bara gjorde den för att jag just gått/går igenom två svåra perioder i mitt liv. Men så är det självklart inte! Annars hade jag inte gjort den om det bara var därför. Nej utan den här tatueringen har jag funderat över rätt länge... sen 2009 någongång ungefär. Visst, klart den påminner mycket om mitt förhållande också, men sådana saker är något alla går igenom. Och många andra jobbiga saker i livet.

Vad du än går igenom i livet, ge aldrig upp.

Det är budskapet. Jag var fortfarande tillsammans med J när jag bestämde mig för att jag ville ha den här tatueringen? Så nej det har inte bara med det att göra. Säkert en liten del eftersom det är väldigt jobbigt, men det är ju det jag menar. Allt som man kommer stöta på genom livet kommer sätta en på test. Det gäller bara att aldrig ge upp. För det blir bättre.

Så, nu har jag fått det förklarat också eftersom några undrade! Haha. Nu ska jag hitta något att äta och lägga mig framför tv:n en stund Sen är det dags för julstökande härhemma. Och jo, pappa kommer med en tidig julklapp från ok åt mig snart! Dock så är det min 18-års present av bästaste lillasyster, men ändå!

Vi hörs senare!

Vars tog den känslan vägen? Sitter i alla fall och försöker få upp bilden på min tatuering på facebook, men den vill inte samarbeta. Fast det löste sig just.

Ska fortsätta glo oth när jag orkar gå tillbaka till rummet, ända tills ögonlocken faller igen. Älskar att sova. Det är fan nice.

Och vad gör man annars då? Hela huset sover förutom jag (ja, hela huset också!) och så sitter man och dampar lös som vanligt med Hanna på chatten. Och jag gillar att varje mening jag skriver här går det flera minuter emellan bara för att jag gör något annat och har typ noll fantasi. Inte ens den känslan har jag. Illa alltså.

Nej hoff, övertröttheten sprutar här känner jag. Ska nog smörja in min tatuering litegranna, sen röra mig vidare mot sängen igen. Godnatt.

Well, den var kort och enkel:

• Människor som sviker en.

Förra ögonblicket var ett lyckligt. Sen har man ju alltid de lite jobbigare. Det som kom upp den här gången i mitt huvud var nog den dagen då vi tog bort våran hund Ronja.

Ronja har vi haft sen vi var riktigt små, så det var verkligen en jättetung och hemsk dag för hela familjen.

Det var en helt vanlig skoldag, och när vi var i omklädningsrummen på idrotten så ringer pappa och gråter och säger att vi måste ta bort henne. Jag blev helt förstörd och jag minns hur jag bönade och bad att jag måste få åka med till Kiruna, jag tänker inte sitta hemma och bara låta det hända.

Så både jag och min lillasyster åkte med, och hela vägen grät vi och klappade Ronja. Hon förstod inte mycket hon. Och så var vi framme hos veterinären. Och det jävligaste med allt var hur de behandlade oss. Våran älskade hund, våran Ronja, trillade ihop i armarna på min lillasyster. Fy fan säger jag bara. Hon var så liten och hade haft Ronja i sitt liv i nästan 8 år. Och de sa inte ens till innan de gjorde det, och jag ville verkligen inte heller se det.

Så vi åkte hem i alla fall tillslut, utan henne. Hade det inte varit vinter hade vi tagit bort och begravt henne själv. Vi kommer aldrig mer åka dit igen i alla fall. Jag minns inte hur länge jag var ledsen, men det var rätt länge... och jag minns att min lillasyster var så chockad av allt att hon t.o.m. sov med hundkopplet första natten... det var verkligen hemskt. Man kan inte tro att ett husdjur kan betyda så mycket, men som de säger, hunden är en människas bästa vän. Och jag vågar knappt tänka på den dagen min älskade vovve Birk försvinner... ♥ Men Ronja har det mycket bättre nu, och det är skönt att hon inte behöver lida mer :) För det var jobbigare att se henne göra det än att ta bort henne. Vila i frid.

Sitter hemma och tar det lugnt, kom hem från Frida för en stund sen. Tänkte jag skulle både duscha, diska, packa, göra bokrecension osv. Försöker liksom bara finna orken till det. Har en riktig pissdag egentligen. Eller den började... rätt bra i alla fall, sen gick det bara nernerner. Menmen that's life I guess. Vissa dagar är sämre/bättre än andra. Imorn blir det byn i alla fall, hur nice!? Tror jag ska evakuera mig till mitt rum och serier någon dag i alla fall. Känner att jag bara vill göra ingenting för en stund.

För nu är det ju lov. Och imorgon är det dags för tatuering. Är inte ens nervös ännu faktiskt?

---

• Har jag fyllt 18 år
• Är det julafton, på fredag faktiskt
• Har röjjt som fan på krogenpremiären (nästan för mycket)
• Är jag enormt skoltrött
• Och less till och från, mixed emotions helt enkelt
• Har jag både gråtit och skrattat en hel del
• Ska jag tatuera mig!
• Det var väl det jag kom på

... Jo, sen måste jag bara säga att:

Jag älskar min nya eyeliner! Den är från Isadora, kostade 95kr och sitter som klister! Lossnar inte i första taget, awesome! helt klart värt köp, speciellt när man ska ut på helgäventyr!

Och när natten närmar sig närmar sig tankarna. Tänk att ett enda litet ord, en enda liten sak eller en enda liten fel tanke kan få en nedstämd ibland. Det är liksom helt sjuk vad människan är lättpåverkad... eller är det bara jag? Nu för tiden stänger jag bara ute allting. Jag tillåter mig inte att tänka, inte på något. Det gör mig bara sårbar och ledsen.
Jag har verkligen blivit en mycket mer känslokall människa sen sommaren. Och det är inte heller bra på sina sätt. Men samtidigt så... det som inte har dödat mig har gjort mig starkare... jag är en mycket starkare person idag. Men det betyder inte att jag klarar allt. Och jag litade på det. Nu står jag här igen för 2:a gången, sårad. På ett sätt nästan mer än förra gången.

Men jag bryr mig nästa mindre för varje dag som går. Det är bara det att man blir lite rädd då och då. Men samtidigt... jag är fan värd så mycket bättre. Jag vill inte tycka så, men jag är det. Kan man inte hantera någons sämsta sidor förtjänar man inte de bästa heller.
Ingen människa borde få känna såhär. Jag känner mig så jävla tom, trampad på och vilsen. Det går nästan inte att förklara... jag klarar mig bra, det gör jag... men inombords är något så totalt trasigt. Och tänk att en människa till och med går så långt att nästan vill se den andra lida bara för att man själv har så jävla ont. Man vill se personen man älskar lycklig, men samtidigt så vill man att den personen ska känna vad man själv känner. Det är nästan själviskt. Men i slutändan vill jag ändå bara se dig lycklig. Jag vill bara inte att det ska såra mig ännu mer antar jag. Men det kommer det, hur som helst.

Men vad gör man när man förlorat något som fick en att känna sig... hemma. Som att det är där man hör hemma. Då menar jag självklart inte de dåliga stunderna, för det är verkligen bara skit och inget som jag hade orkat leva med, utan innan allt blev som det blev... när man känner att man hittat rätt. Hur släpper man taget om något sånt? Om någon man älskar... mer än allt annat på den här planeten. Det är orättvist. Olycklig kärlek är det värsta som finns, och ibland undrar jag hur man ens hittar rätt i livet... utan att blir sårad. Hur ger man hela sig till någon utan att man såras i slutändan? Jag kommer inte kunna ge så mycket till någon av mig själv igen som jag redan en gång gett. Inte hela mig. För jag vill aldrig mer bli såhär äckligt sårad igen.
Jag kan stå i mitten av en folkmassa och ändå känna mig ensam. Jag kan tycka det är skönt att ha så mycket tid för mig själv och mina vänner, rätt många dagar faktiskt, men på kvällen... då är man alltid ensam. Det är bådas fel att det blev som det blev, men jag var inte den som skulle svikit i första taget. Jag vet vad äkta kärlek är, för äkta kärlek är vad jag känner. Äkta kärlek har jag varit med om, en gång... kvar finns bara ett tomt skal av vad som brukade vara.

Men life goes on och likvärt sitter man här ändå hur ont det än gör. Man lär sig att leva med det, och man blir starkare för varje dag som går. Man har ju inget val. Och en dag hittar man väl förhoppningvis den där lyckan igen. Just nu känns det dock bara väldigt långt borta.. och väldigt hopplöst. Jag kan vara någon annans men jag vill inte att du ska vara det. Och det är ju elakt. Men tanken skrämmer mig något så sjukt... jag klarar av att förlora dig, men jag klarar inte av att ge bort dig. Ungefär så kan man beskriva det. Men du förtjänar lycka, så därför... är det så det måste bli. Jag är bara inte redo för det... kommer jag nog aldrig bli heller.

Och det är sjukt hur mycket en serie kan påverka en också. Bara några ord ur den kan få mig att känna mig glad, nere, trygg, arg osv... tänk att en film, likaså musik, dikter osv faktiskt kan påverka. Förändra. Göra saker bättre. Kanske rädda någons liv. Jag tror det är för att man känner igen sig. Och man kanske inte känner sig ensam. När man vet att andra går/ har gått igenom samma sak som en själv, då känns saker lite bättre... åtminstone för en stund. Men känslan av ensamhet försvinner nog aldrig. Och den känslan och jag, går nog och lägger sig nu.

En massa nattligt poetiskt svammel blev det nu helt enkelt, vilket kan vara riktigt skönt ibland. Att få skriva av sig menar jag. Skriver inte för att folk ska läsa utan för att få det ur sig. Fast läsa kan man ju ändå förstås, om man vill. Men nu börjar det blir alldeles för mycket text och svammel här märker jag, så med det säger jag godnatt.

Jaa.... idag är en sån där dag där man fortfarande vill ligga kvar i sängen och bara dö lite. Blir ingen stan för mig idag! Hojj det märks att man haft skoj i helg! Höften gör ont och vissa saker är ett mysterium ännu! För att inte tala om feta blåmärket på min armbåge också... Illa alltså. Ska slänga upp lite härliga bilder när jag får tillgång till kameran också.

Fast bakis är jag inte mer, nog är man redo för nästa utgång! Nästan i alla fall... haha. Fast det får nog vänta till nyår, som det ser ut nu i alla fall. Resten av dagen ska nog spenderas i sängen, tänker nog inte röra mig en millimeter utanför dörren idag! Söndagsångesten kommer smygandes också när man vet att det är dags för skola imorn igen... jaja, jullov alldeles snart i alla fall!

Och gissa vad? På onsdag ska jag tatuera mig! Iiihh spännande! Nej, nu tillbaka till min älskade favoritserie!

Det finns en massa saker jag ångrar i livet. Och de flesta är för privata för att tas upp här så.

Men jag ångrar i alla fall att jag litar för mycket på folk ibland. För det kan man ju tydligen inte göra har vissa bevisat....

---

Menmen, har sovit som en gud inatt i alla fall! Nu ska jag krypa tillbaka ner under täcket med lite julmust och lussebullar och kolla oth! ♥

Ja, vad toppar egentligen att fylla 18? Den här födelsedagen var ganska awesome. Men min förra var det med. Nästan bättre. Såå jag säger nog att det var när jag fyllde 17år.

Hmm.. jadu, det finns jättemånga fina och bra minnen, jag har nog inte direkt någon favorit tror jag! Men sommaren 09 är nog mitt absoluta favoritminne. Hela sommaren var så underbar, livet var underbart. Jag var tokkär och jag hängde hela sommaren med Alex och Frida. Alla härliga sommarnätter osv. Usch vad livet var skönt då... och enkelt.

Ja, det var väl en riktigt värd kväll igår måste jag ändå säga! Trots lite småsaker hit och dit, så hade vi det grymt kul i alla fall. Jag och lisso, jag och lisso. Hojja att det spårade rejält igår alltså. På ett bra sätt menar jag! Krogen var skoj, synd bara att det inte var så värst mycket folk. Hörde att många ska ut idag istället.

Idag så har jag åkt till byn för att gömma mig. Usch så skönt. Bakisen börjar släppa lite känner jag, inte lika segt när man för första gången lyckades sova riktigt länge! Brukar inte kunna det dagen efter av någon konstig anledning.

Nu inväntar jag Frida för att dö lite på soffan med henne hemma hos emma framför någon film och lite popcorn.... i byn. Låter som en perfekt bakislördag om ni frågar mig.

Hellyeah!

Min allra allra första kyss... den minns jag inte riktigt när den hände! Men min första kyss med någon jag verkligen gillar... jobbigt.. låt oss bara säga att den var helt underbar. För det var den.

Njeh, ska väl ta och städa upp lite här i lägenheten, dra på stan och köpa lite grejer, och dra på fika hos faster. Sen vet jag inte. Farligt taggad inför helgen. Sorry för dålig uppdatering, men har haft födelsedagsfika med massa folk och någon öl här hos mig, och så har det hänt väldans mycket annat också... Det löser sig. Hoppas jag. Eller något sånt.

Måste ta tag i städandet nu, vi hörs!

Jag drömmer om att hitta rätt väg i livet.
Om att känna mig riktigt riktigt lycklig igen.
Om att hitta något yrke jag trivs med.
Att fredagen blir riktigt awesome!
Att komma till en punkt där jag inser vad som är rätt för mig.
Att komma bort härifrån.
Om studenten.

Har tyvärr ingen bild, men hade i alla fall på mig:

• svart lång linne från Gina Tricot
• halsduk från Maya
• svarta jeans från H&M
• Lila spetströja från H&M

Nej, bloggen bara bråkar med mig hur jag än gör och försöker. Så ger upp på det där med designen för idag i alla fall.

Godnatt.

Haha älska texten, den är ju rätt så jävla sann måste jag säga! Lill Lindfors - Rus

"När vinet glöder i de fyllda glasen och
vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.
Vi som gått omkring och vart så blyga
vi slutar upp att smyga, modet kommer efterhand.

Hej, tjo och klackarna i taket!
Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.
Inga ord kan bli för stora, vad har jag att förlora?
Så är det med det!

Alla ryms i stora famnen och skeppet söker hamnen
och vänskapen är varm.
Livets gåtor blir så uppenbara och dem kan jag förklara
när du vilar på min arm.

Senare när berusningen har lagt sig och
det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.
Då undrar jag över hur du ser mig,
man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.

Mitt hjärta har en frusen inneboende med
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag. 

Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag."

Ska försöka fixa ihop en ny bloggdesign, men det krånglar ju som vanligt så får se när den kommer upp här. Tillsvidare får det här duga.

Har mest med mig handväskan när jag går ut, ibland till skolan om det behövs. Men det som är bra att ha i den sånna gånger kan väl vara:

• Lypsyl
• Toy
• Nycklar
• Mobil
• Börsen
• Headset
• Puder + concealer
• liten hårspray

Ja det är väl typ det. Längtar tills fredag då jag får inviga min übersöta sparklesparkle minihandväska! Hade visat en bild om jag haft någon, men det kommer kanske upp här under veckan.
Usch vad jag har en känsla av att det lär gå rätt mycket pengar den kvällen... jaja, ibland får man faktiskt! Det är inte varje dag man blir myndig! Nu ska jag väl göra vad jag gjort sen jag vaknade.. fortsätta glo oth.

Tror jag blir kvar i byn också för den delen. Jag bara orkar inte fara till den där gråa deprimerande staden idag. Vi hörs.

Såå. Firandet av min födelsedagdag blev riktigt bra i alla fall. Tack till alla er som gav mig presenter! Ja det var riktigt lyckat och mysigt idag faktiskt... äckliga saknad. Kan jag även tillägga. Men orkar inte vara negativ för dagen har ändå varit bra. Så jag klagar inte. Hoppas nästa helg blir lika bra. Nästa helg anländer jag också till krogen folks!

Wellwell, ska väl ta och fortsätta nörda oth, musik och sånt nu... sen sova, nångång. När jag känner för det. Och nu är det även den 12 December eftersom klockan slagit över tolv. Imorgon blir jag 18 år så att säga.

Godnatt.

 

Och jag fick blåsa ut ljus på tårtan för första gången på... jag vet inte hur många år!

 

Min morbror + kusin och hans tjej!

 

Kusinerna och syrran!

 

Mamma tyckte hon var rolig...

 

Och det här fick jag i present:

 

 

 

 

 

 

Har en lillasyster då, vid namn Fanny Michaela Eliasson. Hon är 3½ år yngre än mig. Vi är ungefär raka motsatserna till varandra.

När vi var små var jag mer den där "docksöta" ungen, skulle alltid vara fina lilla flickan x) Fanny var ett litet busfrö, och en väldigt söt sådan.
Jag är en mer "lugn" person och hon kan inte sitta still nästan en sekund. Jag är mer "tjejig" och hon har en lite tuffare stil. Hon tycker inte om att shoppa särskilt mycket, jag älskar det!

Min syster är bra på många saker. Hon är bara lite dålig att tro på sig själv ibland. Hon har till exempel ett enormt gehör när det gäller att spela instrument, och hon är grym på att fotografera! Stolt storasyster här! Nej den där ungen kommer det nog bli någonting stort av en dag tror jag, hon måste bara tro på sig själv! Hon kan såklart driva mig till totalt vansinne ibland, men hon är min syster och jag älskar henne! ♥

Tänkte jag drar den här idag istället! Eftersom idag firar vi min födelsedag härhemma så är lite mer finklädd idag ^^ En riktigt crappy bild dock, men ni får klara er för har inte riktigt tid och sitta här.
Och nummer elva kommer senare också så ni vet!

Alltså, hur kan man ha sådan enorm beslutsångest, bara över kläder? Jag sitter djupt och funderar vilket av mina två outfits jag ska ha på mig nästa helg... aaahhh blir galen! Nej, vi får ta det som det kommer helt enkelt! Se då vad som känns bäst! Min nya partyväska ska i alla fall med, den är niiice! Jao jag är uttråkad och väntar fortfarande på att få färgen i håret...

Spännande spännande... idol är snart avgjort. Hoppas Jay vinner. Inte för att jag följt idol direkt men ändå. Han har en awesome röst.

Sen blir oth, färga håret och sen sova. Stor dag imorn. Vet inte varför jag skriver riktigt, helt onödigt inlägg. Menmen, nu vet ni det i alla fall.. vi hörs!

Hittade en kul grej på kvantum igår... för typ 8-9 år sen skickade mammas kompis från usa en massa topping till glass åt oss, som stelnar när man lägger det på glassen. Och igår upptäckte jag att de kommit till Sverige nu! Awesome, för det är grymt gott! Men Sverige är lite efter i utvecklingen måste jag säga... haha.

Min tro... den var väl lite halvtråkig sådär. Jag tror inte på Gud eller liknande alls. Däremot så tror jag på det "övernaturliga" eller vad man ska säga... jag tror på spöken, och jag tror på ett slags liv efter döden av något slag.

Sen så tror jag nog även på karma. Dvs att allt du gör får konsekvenser, alla dåliga gärningar osv. Det är väl typ min tro... mycket mer hade inte jag att säga om saken, tycker det är ett så ointressant ämne, haha.

Har börjat kolla upp det här med studentklänning lite, har såklart inte ens nästan bestämt mig ännu men här är 2 stycken man blev lite förtjust i:

Ska väl ta och göra ett försök till att sova nu kanske... och hoppas på att förkylningen inte är värre imorn. Inga lektioner imorn heller, ska nog på stan med Matilda och köpa mig en partyväska till krogen som jag kommit på är ett måste. Kan ju inte släpa med mig enorma handväskan in dit.
Fick ingenting gjort med pluggandet heller, jag bara orkar inte...

Nu ska jag gå och vara lite poetisk sådär för mig själv, se om Hanna har svarat eller somnat och sen stänga mina ögon och sova. Godnatt.

---

Det första jag kom att tänka på var ett av mina mest värdaste minnen i livet. Jag och Lisa var på konsert här oktober, och vi var på Volbeat. Det var verkligen ett lyckorus i hela kroppen, helt obeskrivligt. Älskar deras musik, och det var värt varenda öre, varenda trasig mobil, att vi höll på att mosas i folkmassan, allt knuffande och svettande, och när vi sen fick sitta ute och frysa i en timme för att våran skjuts var i Boden och vi envisades med att ta på oss våra skinnjackor.

Värt! Gillar musiken ännu mer nu än förut faktiskt, och man får som en rysning genom hela kroppen varje gång man hör en låt, för då får man minnen tillbaka från den där fantastiska kvällen. Vi träffade även en hög med härliga kirunakillar som vi hängde med hela kvällen och klagade på kassa förband, och de ville ha med oss på krogen men lilla jag var ju inte 18 )och är fortfarande inte det) såklart -.- Sen drog de innan oss pga av syrebrist och trängseln som blev lite jobbig efter allt hoppande, skrikande/sjungande och dansande. Men hela kvällen var så jävla värd, och verkligen ett av de bästa minnena i mitt liv.

Jag kallar inte någon för "bästa vän" direkt. För jag har flera vänner som står mig väldigt nära hjärtat. Och de allra närmsta är:

Frida Andersson Junkka Rautio.

Min älskade vän, och min älskade tremänning. Du är bara så sjukt söt, har en underbar humor och får en alltid på bra humör. Du är lite knasig, men det är jag med så vi funkar bra ihop. Det var väldigt tomt när jag bodde i stan och du i byn under ett år. Nu blir det sleepovers då och då sen vi båda har egen lägenhet, och allt annat galet vi kan hitta på ibland. Du finns alltid där för en, och många gånger har vi gråtit i varandras armar. Men så länge man har en vän som du så klarar man allt. Du har gått igenom samma sak som jag en gång, och det gör dig till min förebild. Klarade du det så klarar jag det, för jag vet hur svårt det var för dig. Med dig mår man alltid bra, och jag vet alltid var jag har dig, och jag hoppas du vet detsamma. Mig kan du alltid räkna med! Du är bäst ♥

Min dag har varit sådär. Men ändå bra, på vissa sätt. Mitt humör har varit bra, men den jobbiga känslan hänger alltid kvar. Jag har åkt på en rejäl förkylning, det är mindre kul. Men i skolan har det varit kul, med massa kreativt skapande och skratt. Sånt som behövs helt enkelt ^^

Kärlek är det bästa som finns.
Det är även det värsta som finns.
Kärlek till ens vänner och familj försvinner oftast aldrig
Kärlek till en speciell människa finns det ingen garanti att den stannar
men kärleken till just den personen finns nog alltid kvar hos en för det.
Kärlek är mysigt.
Kärlek kan förstöra en.
Olycklig kärlek är det värsta som finns.
Att känna sig älskad är det bästa som finns.
Kärlek kan göra livet svårt.
Men just kärlek är något som alla behöver, och det är risken man får ta.
Kärlek är lycka.

Kärlek är varierande, för att sammanfatta det.

Idag så har jag ätit chili con carne i skolan, och nyss har jag ätit någon potatisgratäng med kassler. Det var mumma.

Jag börjar med min mamma. Hon är den bästa mamma man kan ha. Vi kommer inte alltid överrens, och vi båda kan ha ett väldigt "häftigt" humör ibland, men hon stöttar mig alltid och vill alltid mitt bästa. Hon finns där för mig när jag behöver det som mest ♥ Hon gillar att vara hemma med familjen, både oss och alla närmaste släktingar såklart. Hon älskar tända ljus och en god middag med hela familjen samlad runt bordet. Hon är en livsnjutare helt enkelt, min fina mamma.

This is the hard part... menmen. Min första kärlek är Joakim. Honom har jag känt, eller åtminstone vetat om, ungefär hela mitt liv. Vi var "tillsammans" första gången i 6:an, och jag minns att jag var allt riktigt förtjust i honom redan då. Fast det tog slut dock, och vem kunde ana att det några år senare skulle bli vi igen. Vi träffades på en fest, och det sa liksom bara klick. Än idag förstår jag inte riktigt varför, det är lite roligt när vi ändå känt varandra så länge... men från nästan allra första stund så var det bara så rätt. jag föll pladask helt enkelt, och han likaså.

Nu har nästan två år passerat sen dess, och det blev ett typ gemensamt beslut att det är över för ungefär tre veckor sen... men jag älskar honom fortfarande väldigt mycket, och det är fortfarande väldigt jobbigt för mig. Men det funkade inte mer bara, det är det enda jag tänker säga. Vi har bestämt att så småningom försöka vara vänner, för trots allt så klickar vi fortfarande så sjukt bra. Jag hoppas på att aldrig förlora honom helt ur mitt liv, för han är den underbaraste personen jag känner. Jag är glad att han fortfarande finns där för mig när jag behöver det.

Och jag kämpar på nu helt enkelt och försöker se livets många ljusa stunder... jag ångrar inte för en sekund all tid jag fått med honom, för det har gjort mig till den jag är idag. Inte alla får uppleva en så stark kärlek, och jag är glad att jag fått vara med om den. Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, vad som än händer.

Jaa var ska man börja? Jag är en tjej som fyller 18 år nu på måndag den 13 December, och går på Barn & Fritidsprogrammet på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. Jag har inga speciella intressen alls, även om jag tidigare sysslade mycket med både innebandy, kickboxning och core/aerobic. Sen jag flyttade hit för snart 3 år sen blev det som aldrig av att fortsätta med något av det.
Jag lever för min familj och mina vänner, det är nog det mest värdefulla man har här i livet. De är de som aldrig sviker en (åtminstone de äkta vännerna) och alltid kommer finnas där för en.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med livet heller, men som det ser ut nu så är planen att flytta härifrån till hösten. Jag behöver testa mina vingar och här vill jag absolut inte bli kvar hela livet ändå. Det är för litet för mig på något sätt. Jag är en väldigt positiv och glad person, även om jag bara är i en slags svacka just nu. Men allt blir bättre med tiden, det vet jag. Det gäller bara att ta en dag i taget. Studenten börjar även närma sig och vuxenlivet skrämmer en en aning. Men samtidigt så blir det ett nytt och spännande kapitel i livet. Det var väl vad jag kunde komma på att säga om mig.

Åker till byn idag... har åkt på en härlig förkylning också. Bara den inte blir värre, med allt kalasande som kommer till helgen och nästa helgs kroginvigning. Jag och Hanna var superkreativa och fixade idé-lådan till balen idag också, creds till oss!
Tänkte nog börja göra den här listan som typ alla andra gör också. Även om jag inte gillar vissa punkter, och vissa kommer jag nog ha väldigt svårt att uttrycka mig i också. Men jag ska försöka så gott det går!

♥ Dag 1 - Presentera mig  själv
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första. 
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats. 
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Jag är glad att du är ärlig mot mig. Jag är glad att du fortfarande bryr dig om mig. Att det inte är som förra gången. Jag är så jävla glad för det, det betyder allt för mig.

Sitter hemma i lägenheten då. Tänkte gå till Frida men jag tror inte jag orkar... ska sitta här och fundera lite istället. Sen när jag orkar ska jag röra på mig till mommo, hon väntar på mig så. Min mamma var bäst och fyllde på min mobil, det behövdes! Har börjat kolla på lite utbildningar och sånt också, men det är inte lätt att veta vad man vill här i livet egentligen. Hur lätt är det att avgöra hela ens framtid när man knappt har hunnit leva ännu? Ja hoff, ne ska ta och nöta vidare lite musik här... och vänta på ett telefonsamtal...

Vad kan inte en god vän och några lussebullar göra? Jag vet inte hur jag hade klarat mig utan mina vänner.. ni är bäst ♥ Hanna kommer förbi och räddar kvällen, och imorn ska jag umgås med bästaste Frida och Alex. Känns som år sen. Sen vill jag bara ha fredag. Jag vill hem till min familj, och plus att det blir en massa tårta och mat i helg, eftersom jag fyller 18 år på måndag.

vi hörs.

Ursäkta det negativa inlägget här, men jag är verkligen på allt annat än bra humör idag, och jag behöver skriva av mig... eftersom jag vet att fel personer troligtvis ändå inte läser min blogg... och jag orkar inte bry mig mer heller. Läs inte om du bara tycker jag klagar, för jag har en sån bajs-dag nu.

För jag började just blir glad. Okej inte lyckligt glad, men jag klarade av det. Som vanligt ska något stå ivägen för det. Det kanske är jag som låter det göra det för mycket, jag vet inte, men jag vet att nu gick det för långt. Och det tog på mig. Men jag tänker aldrig sänka mig till den nivån jag var i somras. För jag förtjänar så mycket bättre... Det vet jag. Och allt är absolut inte ditt fel heller. Jag har också mina dåliga sidor, det vet jag.
...men jag vet som sagt inte vad jag ska tro mer... du är inte samma person jag en gång lärde känna och älska i alla fall, och det är det som gör ont... att den personen aldrig verkar komma tillbaka. Jag försöker tänka framåt, men jag är totalt livrädd att fastna på samma meningslösa punkt i livet föralltid. För du kommer ju alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, en plats som ingen kommer kunna ta ifrån mig. Det kommer nya, någon ny att falla för säkert... det vet jag. Men inget kommer kunna ersätta det helt. Någonsin. För ingen är som du.
Jag vet inte ens när jag någonsin kommer öppna mig så lätt och djupt för någon igen som jag gjort för dig. Det känns så jävla ovärt det i slutändan. Jag kan inte lita på någon mer. Jag kan inte ens lita på mig själv. För jag älskar dig fortfarande, och jag fattar inte hur en del av mig kan vilja fortfarande. Jag blir besviken på mig själv. Hjärtat skriker efter allt, men hjärnan säger stopp. För det är bäst såhär. Jag önskar bara att det var annorlunda... jag önskar att det var som förut. jag önskar att du var som förut...
Kanske växte vi ifrån varandra... men när jag gav det en till chans igen, så förväntade jag mig så mycket mer än såhär. jag började faktiskt lita på det. Fyfan vad dum jag var... jag ångrar det inte, jag ångrar inte en sekund med dig. För du är det bästa som någonsin har hänt mig. För allt gjorde mig även starkare, och gjorde mig till den personen jag är idag. Men jag förväntade mig mer, och det gör mig besviken. Och nu sitter jag här med tusen frågor snurrandes i min skalle sen helgen, och jag vågar knappt tänka... jag började sakta läkas, men så revs såren upp på nytt. Men en del av mig kommer alltid älska dig. Du är den jag en gång föll stenhårt för, den jag skulle gett mitt liv för... jag skulle ge allt. Men det krävs två på den vägen. Och du var inte lika villig som jag... så är det bara. Jag önskade mig bara mer... jag var inte redo för den här vägen, jag känner mig bara tvingad till det... cause I would spend a lifetime with you.

---

 

 

Namn: Malin
Piercingar: öronen
Tatueringar: ska snart göra första.
Längd: 168
Skostorlek: 38-39
Önskar du att du bodde någon annanstans: Jao, typ Luleå. Eller bara någon annanstans än på det här äckliga stället
Tänker du på självmord: nope
Dricker du: ibland
Använder du droger: det är idiotiskt
Röker du: nope
Snusar du: nope
Vilket shampoo använder du: Tresemmé för de som undrar.
Vad är du rädd för: att jag försöker tänka framåt men jag är livrädd för att fastna här. Poetiskt va?
Gillar du att tvätta:  inte det inte
Gillar du Berg-och-Dalbana: ohja

SENASTE..
Film du hyrde: jaa vad den nu hette med Frida
Film du köpte: minns inte
Låten du lyssnade på: The kill - 30 seconds to mars
Låten du hade på hjärna: I can do better
Låten du laddade ner: nån
Personen du ringde: deet var någon som inte svarade, och innan det var det väl Hanna
Tv program du tittade på: typ.. något på mtv?
Personen/personer du tänkte på: en som jag helst inte vill tänka på alls.

FAVORIT..
Mat: hemlagat!
Låt: Nå just, nu The kill - 30 seconds to mars
Sak att göra:  vetej
Sport: ingen alls, men funderar på att börja boxning, skönt att avreagera sig på
Dryck: mjölk
Kläder: bekvämt
Film: vetej

HAR DU NÅGONSIN:
Gråtit över en pojke: för många gånger.
Gråtit över en flicka: har jag säkert.

ANTAL..
Gånger du varit kär: en.
Gånger ditt hjärta brustit: för många...
Tjejer du kysst: ingenaning, haha
mer exakt antal du kysst genom livet? vetej
Gånger ditt namn varit med i tidningen: vetej

VAD/VILKET
Ska bli skoj: tatuera mig, flytta far away from here, ta studenten, fylla 18.
Ska inte bli skoj: det där...
Sparar du till: studenten och vidare!
Väntar du på: att skolan ska börja så jag slipper sitta här.
Pålägg som gäller: inget
Dagens dryck: inget

SENASTE..
Personen du fick mail av: jadu
Personen du fick brev av: brukar inte få brev
Personen du fick sms av: Hanna
Gången hela din familj åt middag tillsammans : i fredags åt vi på Ban Thai i Luleå
Saken du köpte: kläder typ
Du hade kul: hela lördagen var skoj... förutom natten.
Gillar du att slåss: nej men just nu skulle jag kunna det, lätt.
vad ska du göra ikväll: bara sova skulle sitta fint.
använder du hårspray: jao
Kan du stå på händer: i vatten?
Salt eller socker: båda
Gillar du ketchup: ofc!
Är du glad nu: allt annat än.
Var du glad igår: en stund möjligtvis.
Känner du nån som jobbar på sjukhus: jao
Stockholm är: not the place for me.
Göteborg är: underbart
Kan du sjunga: det sägs så men nja
Mer värt än guld: familjen och mina superunderbara vänner
Spaghetti eller makaroner: makkisar, lett!
Ett land jag helst vill besöka: Nya Zeeland

On the first page of our story
our future seemed so bright
now this thing turned out so evil
I don't know why I'm still surprised...

Sitter just nu och inväntar mor min så man får fara till byn. Väl där tänkte jag bränna en skiva, ta mig en dusch och sen sova! Något säger mig att det kommer bli lite sent, men det är sånt man får ta! För imorn ska jag shoppa! Usch så härligt!

Nu ska jag nöta musik och säkert kommer väl syrran hit också snart.

---

Sitter i skolan, i min och Hannas crib ftw! Vi har hittat ett hemligt ställe på skolan helt enkelt ;) och vad gör vi? Jo sitter på hål som alltid. Väntar på balkomitté mötet som börjar klockan två. Har fått en låt på hjärnan också som var med i senaste oth-avsnittet. Den är fiin.

Jao då var man hemma från ännu en skoldag och lite spring på stan. Shoppingsug fick man också, men får snällt vänta till fredag istället. Och Luleås affärer slår ju allt här 30 gånger om! Nu tänkte jag slänga ihop något att äta (rejält hungrig tjej hära!) och svänga förbi Matilda på kaffe :) Idag har jag haft en bra dag, faktiskt. Bättre än på länge. Det är väl det som borde vara det positiva. Senare på kvällen ska jag svänga förbi min älskade mormor också tänkte jag.
Snart sticker jag! Wiho!

---

Ligger i sängen, trött. Men kunde inte somna om efter jag hoppat av bussen imorse. Typiskt. Så går det när tankarna bara flyger runt i skallen.
Frågade Frida när hon har lunch men hon vill minsann inte svara! Haha. Vet inte om vi skulle gå på projekt idag heller? Annars lär man ju få sitta här några timmar till.. imorn blir det byn igen för vidarefärd mot Luleå på morgon, fy vad nice! Det är så julmysigt och så hemma nu också, får inte alls samma känsla här. Kiruna suger det är ett som är säkert.

Och nu hann det gå ett tag också och jag glömde publicera inlägget! Ajja så kan det också gå, om en timme blir det att dra till skolan och käka i alla fall, vi hörs!